BabyGrandMothers

Kenny-Bella-Pelle

Ett litet smakprov

Jamming at Filips -67
 Existerade från ca september 67 till ungefär april -68. 
 Vi spelade så gott som enbart på Filips, den enda hittills varande psykedeliska rockklubben i Sverige.
 
Tre gånger i veckan var vi där, onsdag, fredag, lördag. Vår repertoar var rätt liten, och nästan helt instrumental. Jag sjöng några ord då och då, plus att jag använde ordlös sång.

 Dit kom ofta dåtidens stora rockstjärnor. T.ex. jammade vi med "the indian of the group" Jim Carl Black från Mothers of invention, och vi jammade med Don Cherry.

Även Hendrix kom till Filips och jammade, dock inte med oss utan med Hansson&Karlsson m.fl.

Förutom Filips, fick vi spela på en miniturnè med Hendrix. Göteborg, Sandviken och Stockholm.

  Så fick vi också åka till Finland, och spela på en konstfestival i Helsinki. Där träffade vi Kjartan & Robert, två extrema konstnärer som bjöd in oss att medverka i deras performance på Finska TV.

 Vi träffade också M A Numminen, som ville spela in oss. Det blev en singel, utgiven i ett mycket begränsat antal, "Being is more than life" och "Somebody keeps calling my name" hette låtarna. Skivmärket var Eetenpäin, som betyder "framåt", eller "forward" som ju inte är riktigt samma sak.


 Nu i modern tid finns det utgivet på "Subliminal sounds" en inspelning från en kväll på Filps.
Den gamle räven Anders Lind, Silence-Anders, satt i ett bås bredvid scenen och skötte "discot". Han hade dessutom en Revox rullbandspelare hos sig i sitt lilla rum. Mikar var utplacerade på lämpligt sätt ovanför scenen.
Med denna utrustning fick han en hel del inspelat, inte bara oss, utan också många andra grupper och konstellationer som spelade där.
Bl.a. har han visst fångat ett nattjam med Hendrix, Hansson & Karlsson m.fl.. En inspelning som han vårdar ömt på ett hemligt ställe.

Jag var där då tillsammans med Pelle efter en spelning på Gyllene Cirkeln. Tyvärr var jag tvungen att gå där ifrån vid tre/fyra-tiden, eftersom jag ännu inte sagt upp mig från mitt jobb.
I alla fall finns just inspelningen med Baby Grandmothers, utgiven på Subliminal Sounds, nuförtiden, och den speglar hur en ganska typisk kväll på Filips kunde te sig, när vi var där.
Här nedan är en DN-recension från -07 på den plattan, och en cd som medföjer en bok om sextio-sjuttiotalets musikliv i Sverige.





HEM
Kolla mellan Type 0 negative o Traste...